Så kom dagen vi väntat på sedan DHL efter tre veckor lyckades leverera min nya kamera. En dag då Fotoklubben Jans Nikonvänner skulle träffas och prata foto och gå ut och praktisera detta på någon bra plats. Fredrik kom såklart, han var ju den som tog initiativet till det hela och naturligtvis kom även Daniel. Vi saknade Emeli dock, som vi väldigt gärna hade sett som en del av vårt lilla projekt, men hon hade annat för sig får vi tro.

Kaffe med kaka (Fredrik bjöd) inledde det hela och vi inmundigade detsamma medan vi skruvade lite på kamerorna och tittade vad var och en hade i bagaget. Fredrik har en riktigt gammal Nikon D1x som faktiskt inte är en fullformatskamera som man kan tro, men som för den delen inte är nåt att fnysa åt eftersom den producerar fantastiskt fina bilder. Den tar inga bilder, det gör ingen kamera, det är det fotografen själv som får göra.

Jag fick prova ett 20mm objektiv som hade en enorm vidvinkel och efter att rotat lite bland inställningarna, fick jag min kamera att acceptera att jag ställde in bländare med den manuella ringen. Det var ganska roligt att fotografera med det och det blev några skarpa bilder också.

När kaffet var urdrucket var det dags för den praktiska delen av träffen och vi tog våra kameror med oss ut till den frusna Stadsträdgården. Här blommade inget, men det fanns gott om motiv ändå från frusna löv, is och en och annan hund. Jag pressade mitt minneskort till max, nästan och kan konstatera att de ursprungliga 147 möjliga bilder som skulle få plats, nu sprang i väg till bortåt 270. Nästan dubbelt upp alltså. Hade tagit 260 bilder med ungefär 7 kvar att ta, vilket troligen hade räckt till 10-15 bilder till beroende på.

Efter ett långsamt varv i parken var det dags att gå hem och värma sig med lite mat och mera kaffe. För mig i alla fall. Fredrik skjutsade hem Daniel och åkte sedan hem till Margozata och katterna (via bolaget tydligen). Nu återstår att framkalla bilderna ordentligt i Lightroom (för mig och Daniel) eller i Photoshop (eller Elements) då Fredrik ännu inte börjat med Lightroom. ”Ni har kommit mycket längre än jag nu både med utrustning och tillbehör,” säger han som äger fler kameror än en fotobutik  Men han har å andra sidan kunskaper som vi andra saknar och dem kan man inte ta ifrån honom.

Jag lägger upp några av bilderna här så ni får se vad vi haft för oss. Jag hoppas vi kan fortsätta att träffas och ta bilder och att Emeli får lust att följa med en annan gång. Vi saknade henne, som sagt och ju fler desto roligare.

Inga getter i ärlighetens namn, men däremot såg vi några rådjur här förelden när vi tog en sväng ut på Segerstadsnäset för att se om vi såg något värt att fotografera jag och Daniel. Dock skulle vi se något som vi inte sett tidigare, på en plats som vi ändå passerar då och då… Vid Lillerud hade man ställt ut nya varningsskyltar, temporära sådana och det var nu ingen varning för älg eller rådjur eller något sådant, utan för vildsvin!

Vildsvin i Lillerud. Ja tanken kanske är svindlande, men icke desto mindre sann. Se mitt bildbevis. Tyvärr såg vi inga levande sådana i närheten, men tydligen måste någon gjort det eftersom varningarna hade dykt upp. När vi passerade fredagen efter, dvs igår, fanns inga skyltar kvar så vi får anta att de vandrat vidare till nya, spännande trakter. Sådana svin!

Segerstad bjöd på solsken och blå himmel i alla fall och på fältet mellan vägen och Dybottnen stod ett par rådjur och betade. Vi stannade och tog några bilder, men även jag, med 300 mm och fullformat, hade lite svårt att få till det. 600 mm hade nog inte varit fel, om man bortser från en prislapp motsvarande 75 000 kr… Visserligen har pundet störtdykt under tio kronor nu, så att handla från Grays är billigare än någonsin. Ett 50 mm och en Speedlight 700 kanske, plus ett 77 mm polfilter? Nej, det räcker nu. Spara är nog ordet, det kan behövas till annat även om det är väldigt roligt med foto just nu.

Segerstads kyrka påminner en smula om den i Nor, men det finns skillnader. Den låg vackert i solens sken och jag var tvungen att stanna och ta ett par bilder när vi ändå var där ute. Jag har ett projekt åt mig och Daniel, där det handlar om att ta bilder på alla kyrkor i Värmland. Inte ett helt fel projekt, men det är nog några mils åkande att finna dem alla. Det finns fantastiskt många vackra kyrkor, exempel vis Alsters kyrka och Kila kyrka för att inte tala om den i Torsby. Men det är en senare fråga. Projekt är bra att ha, även om man skulle haft ett par vantar också.

Jag har också ett eget litet fågelprojekt, men det är en helt annan historia och där står jag mig slätt utan åtminstone 400 mm tele och en TC-20E III. Lekte med tanken att ha 400, 500 och 600 plus telekonvertern för att med mina 300 mm som max på zoomobjektivet kunna täcka brännvidder av 300, 400, 500, 600, 800, 1000 och 1200 mm. Någon som har 200 000 kr att ge mig? Nej, precis, dessutom vet jag exakt vad jag skulle gör med dem om jag hade dem, pengarna alltså och det blir inga leksaker till mig av dem. Finns någon annan som ska ha dem. En V75 som ger mer än 45 kr är väl att önska, men som Morsmor Elvina brukade säga till Inez, önska i den ena handen och skit i den andra så får du se vilken du får mest i.

Ska rota fram mitt analoga 800 mm och se vad jag kan göra med en T-ring också, när nu det blir…

Tjo!