Det lät bra när jag hörde det, men när lördagen kom, så verkade det bli en lika solig dag som de andra. Mycket den senaste tiden har inte blivit som vädermakarna förutspått och fredagens totala månförmörkelse, spektakulärast detta sekel, försvann bakom moln. Enda dagen som det var molnigt vid den tiden på kvällen. Trött blir man. Men, det var Nemis födelsedag och Daniel och jag firade henne med lite barhäng, kanske lite för mycket, men det måste få vara så ibland.

Så, regn och åska… På kvällskröken, eller om det var sena eftermiddagen igår så började regnet falla. Rejält och jag kände jublet stiga inom mig. Snart knallade åskan och jag drog för ovanlighetens skull ut TV, dator och NAS (just in case), bara för att höra hur allting upphörde och försvann. Blev luften lättare att andas? Nej, inte ett dugg. Så jag är besviken på vädret. Markerna behöver vatten och vi andra också.

Det här är nog första gången på länge som jag har önskat mig regn. Jag gillar hösten som blandar regn och sol och jag är van att den svenska sommaren kanske ibland har mer regn än sol, men i år har allt gått åt skogen. Bokstavligen då skogarna brinner på grund av detta. Jaja, jag kan inte göra mycket åt saken, bara önska att det vore annorlunda. Idag är det visserligen annorlunda, för det är min lediga helg och jag skall gå och jobba några timmar. Folk behövs och jag kan offra mig fram till klockan 19, det är ju ändå inget speciellt som händer här hemma om dagarna och om det är varmt orkar jag ändå inte göra mer än sitta i fåtöljen och se dum ut.

Så, vi får se när nästa regnskur behagar att dyka upp…