Konstaterar att det nu har gått nio år sedan jag tog med mig katten Malin till veterinären och visste att det var sista resan för hennes del. Natten hade hon tillbringat under sängen istället för i den som hon brukade, så det var ett tecken att något inte var bra. Saknar henne ännu, såklart. Någon sade att en katt stannar hela livet, även när den är borta och det är alldeles sant.

Kan även konstatera att det var vår igår, men idag är vintern här igen och med den en lättare (hoppas jag) förkylning. Knaster och gnissel i bröstkorgen och hosta. Inte mycket röst att skryta med heller, men det går över med lite varm dryck. Kanske skall jag ta mig ner till affären och köpa mandelbiskvier och göra lite varm nyponsoppa med glass och en näve sådana. Gott är det och lite c-vitamin behöver man alltid. Har ingen större lust med en påskinfluensa just nu.

Nå, det går alltid att värma sig med en katt eller två, även om det är sällan de vill dela plats samtidigt. Lilly var på ett sällsynt besök under täcket i natt och kanske visste hon med sig att det var den natten som Malin bodde hos oss sista gången. Har ingen aning om hon och Nemi ens minns Malin, men det kanske de gör. Hur som helst låg hon en liten stund, men min gnisslande bröstkorg kanske var jobbig att lyssna på så efter ett tag gick hon sin väg igen. Får vara glad för det lilla. Det är ju annars Nemi som är min stadiga sängkamrat och hon låg på sin vanliga plats bredvid kudden när jag vaknade. Även hon drog sina färder rätt snart efter det, då hon avskyr att jag hostar (och nyser).

Får se om de kommer till mig i soffan sedan. Tänkte ta en Disney-film eller två och titta på. Vilka det blir har jag inte bestämt än, men det finns att ta av.