Som tur var är det inte mycket värre än rubriken antyder. Kunde ha varit och då hade jag varit kattlös nu. Ensam och allena. Däremot har det gått bra så långt och jag tror det löser sig. Det började igår med att Nemi blödde från någonstans kring magen och jag blev hemma från jobbet för att lösa detta. Det blev ganska uppenbart att jag behövde veterinär, så jag ringde den enda som hade öppet, dvs Djursjukhuset. Där fick jag lite råd och jag avvaktade för att se hur det hela utvecklades.

Ringde Daniel som kom och tog en titt också och så småningom bokade jag ändå en tid åt henne. Det verkade inte sluta. Då fick jag rådet att kolla lite runt fem, tiden var till efter sex nångång och om jag tyckte det verkade OK, då kunde jag ringa och avboka.

Nemi sov hela eftermiddagen och jag tyckte verkligen att allt var bättre så jag avbokade och vi fortsatte söndagskvällen med mer vila. Sedan började det bli värre, såklart. Plötslig låg hon i en pöl av blod och jag ringde igen för att få en tid snabbt. De ville ha en bild på magen om det gick, så jag ringde Daniel igen för assistans och bilden skickades in. Strax därpå ringde de och sade att blodet verkade utspätt, dvs det var mer än bara blod och jag bad att få komma in med henne.

Tiden sattes till 23 och jag och Daniel var där till dess, men då det fanns ett akutfall inne, plus en hund med diskbråck före i kön, så fick vi vänta. Det tog ända till halv ett innan vi fick komma in. Men Nemi var lugn och veterinären konstaterade att det antagligen var en böld det rörde sig om. Så Nemi fick stanna kvar och undersökningen skulle ske idag när de kunde raka henne och se ordentligt. Såret var inte så stort heller, men Nemi är ju överviktigt, vilket påpekades. Plus att hon har tandsten som bör tas bort.

Idag på förmiddagen ringde veterinären och sade att allt var klappat och klart. Nemi hade fått ett dränage som skulle sitta i till på fredag och det var bara att hämta henne. Så nu är hon hemma, med tratt kring huvudet och känner sig moloken. Dock kommer hon att bli bra, sade veterinären och det är huvudsaken. På fredag åker vi tillbaka för uttag av dränaget och så får vi höra vad de säger då. Till dess får vi försöka överleva med alla moment som skall till. Tvättning och pillertagning. Hej och hå, men älskar man sin katt så ser man till att det blir gjort.