Sommaren lider mot sitt slut – och jag med, tror jag. Bilen gör det definitivt och det är inte mycket jag kan göra åt saken. I alla fall inte på egen hand. Jag fick den tillbaka lagom till att semestern tog slut, som jag redan sagt och första veckan på jobbet passade jag på att ta Zarina, Claes och Daniel med mig på en roadtrip till Västkusten. Det var en trevlig dagstur (Uddevalla, Stenungsund, Skärhamn, Smögen) och bilen rullade på utan problem. Fram och tillbaka till mor och fram och åter till far, inga problem. Örebro tur och retur så att Daniel kunde tag sig till ögonläkaren, då gick allt
åt skogen.

Det finns bättre och sämre ställen att få stopp på bilen och vi får väl säga, med facit i hand, att det kunde varit sämre. Strax innan Karlskoga hörde jag ett ljud som jag inte kunde identifiera och efter en stund fick Daniel medge att han hörde det också. Så vi stannade vid en mack och kollade lite. Daniel sade att de kunde vara turbon, enligt något han fick fram på Google, men ingen av oss är mekaniker och vi kunde inte se något som var uppenbart löst, som slangar och dylikt. Det har ju hänt tidigare att en slang lossnat. Så vi åkte vidare.

Vid sista (eller från Karlstad sett första) avfarten till Kristinehamn gick allt åt skogen och det rök värre än en skorsten. Bara att svänga av och stanna på parkeringen vid Stensta Center och se vad som var fel. Olja? Fanns dåligt, så vi gick och köpte. Hjälpte inte och det rök lika mycket. Bärgning fick komma och ta bilen till närmaste verkstad, vilket tyvärr var Wafab = dyrt som satan. Dessutom var det turbon som rök…

Tåg hem var nästa del och vi var hemma vid sextiden. Skulle varit hemma två om jag minns rätt, men det blir ju inte alltid som man har tänkt sig. Så nu står bilen där och jag inväntar offert från Gula Garaget. Det blir nog de som får ta hand om den oavsett, för helst vill jag inte skrota den när jag kostat på den så mycket och den är så fin som den är. Jaja. Pengar är väl till för att rulla även om det känns som om de hamnar i ett bottenlöst svart hål just nu och snart har jag inga krediter kvar. Bäst att inget mer händer nu för blir det inget av något.

Det som återstår är att få hem bilen igen och det får bli när jag får hjälp och vi kan hyra ett släp att frakta den på. Har ingen lust att bogsera den ända från Kristinehamn och hit om jag slipper. Får se vad som händer. Suck.