Det är snart dags att åka till London. Igen. Jag tyckte att det var så långt bort i tiden, det är ju inte förrän i november. Nu är det november nästa vecka! Mycket att göra också och allt måste vara klart innan jag åker. Så är det bara. Punkt. Hade en inbjudan till födelsedagsfika i Kil på lördagen, men inte hann jag med det mitt i all jäkt. Men nu, när det är söndag, har jag i alla fall tvättat allt, klippt mig (fått hjälp av Daniel också), städat och fått höstfint (fram till jag ska ha julfint… suck), samt fått i ordning min maskeradkostym från tänder till skjorta väst och halskors. Jag kanske lägger ut en guide för andra som vill göra egna kors till liknande tillställningar… ”Börja med att gå till PANDURO! (pukor slår…)

– Slängkappa, tänder och smink.. inga glasögon och annan fluga. Sedan så…

Börje har flyttat. Japp, det ser i alla fall så ut. Han stod väl inte ut med att bo där hans nät ständigt var i fara. Var det inte Lillys svans, så slog det ut nya blommor i hibiskusen och det ska nog fan vara spindel i ett sånt läge. Såg honom igår, men idag hade jag världens största blomma utslagen (har aldrig sett en så stor hibiskusblomma) och av Börje fanns inget spår. Så han har nog lämnat oss.

När man har det stressigt så är det viktigt att man sover ordentligt, så det har jag ju inte heller fått göra. Härom natten exempelvis hade jag svårt att slappna av och Nemi gjorde det inte lättare genom att komma och gå precis som hon ville (och i och för sig brukar). När jag äntligen somnade vaknade jag av ett underligt ljud. Det lät som en att som morrade intensivt. Nemi hörde det också för hon flög upp som skjuten ur en kanon och skulle kolla vad det var som hände. Det visade sig att det var Lilly, men saken var att hon sov. Djupt dessutom. Hon låg på min kontorsstol där hon brukar ligga och hade antagligen en rejäl mardröm. Jag klappade på henne och efter ett par klapp så spratt hon upp, ögon stora som tefat och fräste åt mig (det gör hon aldrig annars).

När hon insåg att aha det var bara pappa, då började hon spinna i stället, men det tog en bra stund, märkte jag, innan hon lade sig ner igen för att försöka somna om. Jag å andra sidan gjorde ett försök nästan direkt. Tydligen lyckades jag somna för jag blev väckt igen, denna gång av ett annat ljud. Ulk ulk ulk ulk ulk… Jaha, en katt som spyr. Vem och var?? Jodå, Nemi, sittande bredvid mig i sängen. Handduk för helvete! Katten sprang sin väg och lämnade ett lååååångt spår på golvet efter sig. Sedan gjorde hon klart någon annanstans (vet ännu inte vart). Så, det var bara att börja torka. Tror ni jag var klarvaken? Kunde lika gärna struntat i att sova den natten.

Nåja, vad är väl en bal på slottet, eller i The Haunted House of Hornchurch… Vi får väl se. Byter till den andra bloggen när det blir dags att ge sig av. Till dess – sov gott!

Så hade vi vår månatliga fest. Ska se om vi kan pressa in en sista för året innan det blir ju.. Det var som vanligt Zarina, Claes och Daniel och denna gång gjorde Z sin thailändska kyckling och vi drack två flaskor Cassilero Del Diablo, Chardonay till detta. Gott. Z är fena på att laga mat och det enda man behöver göra för en lyckat fest är att fråga vad man behöver köpa hem. I vissa fall behövs inte ens det, för hon hänger på ut och handlar så blir det rätt från början.

Regnet passade på att vräka ner medan vi hade det mysigt och var inomhus och det var riktigt trevligt. Det här var vår fjärde träff och det är inte ofta som fyra människor klarar av att fixa sina respektive scheman så att det passar. Tur att det gör det, för Claes och Zarina är ju bland de bästa vänner som finns. Daniels schema behöver inte kollas, så honom kan vi alltid räkna med och det är bra det, eftersom alla gillar honom så mycket. Skulle vara Lilly möjligtvis, men bara ibland och om han petar för mycket på henne. Den här gången var det Z som fick en klo. Kanske var det kvällens clou, vem vet…

Blev lite barhäng efter maten, men vi missade kaffet. Ingen som frågade efter det heller så det gjorde kanske inget. Glass blev det i alla fall framåt elva och den tog slut. Mangrant slut.. Så nu återstår väl att sova. Den lediga veckan är slut och det är dags att jobbat sex av sju dagar igen. Helgen som var kändes skön i alla fall och det var fint väder. Nu spelar det ingen roll hur vädret är, man vet ändå inte hur det ser ut utomhus förrän på måndag.

I lördags var jag ute och tog lite bilder på eftermiddagen. Hade varit hos en god vän på kaffe på fredagen och när jag gick hem noterade jag att solen låg bra till mellan halv sex och sex, så jag passade på. Nu är det snart dags att ställa om klockan också, det är nästa helg det… Får se om Anna vill vara ledig så att jag jobbar hennes söndag eller inte. Men därefter är det semester som gäller. Ska bli skönt det också. Natti!

Jag har fått en ny polare. Han heter Börje och bor i min ena Hibiscus. När solen sken under frukosten här om dagen så insåg jag att där var något jag inte tidigare sett och mycket riktigt. Där var ett spindelnät i blomman och mitt i det satt en liten, liten spindel och väntade på att någon av de förbaskade småflugorna som bor i kattgräset skulle förirra sig in i trådarna och förvandlas till en munsbit.

– Börje sedd med mitt 105 mm trevliga macroobjektiv från Grays of Westminster

Inte för att spindelstackarn har det lätt. Varje gång som jag äter frukost eller när Daniel är på besök för elvakaffe, så kommer Lilly skuttandes och skall visa hur söt och go hon är och kanske kan avlura oss inte ont anade människor en ostbit eller två. Så hon stångar på mig och viftar med svansen och  buffar på blomkrukorna och viftar lite till med svansen så att Börjes nät får en kyss eller två. Han reparerar skadan och lagom till nästa dag så är hon där igen. Man får vara en tålmodig spindel om man skall bo hos oss tydligen.

Så de dagar jag inte har besök och dricker mitt kaffe vid datorn i stället får han vara i fred. Jag måste även så nytt kattgräs, så måhända kommer småflugorna inte att vara så talrika längre och frågan är om han tycker jag är en taskig hyresvärd. Oavsett vilket så har jag låtit honom bo där han är för han stör inte mig. Hade han varit en stor och fet spindel hade jag kastat ut honom, men nu var han ju så liten.

Var ute i Stadsträdgården i söndags också på inrådan av Emeli och där var det vackert så det förslår. Jag trodde inte att det skulle finnas mycket kvar där, men det fanns gott om fina blommor och eftersom det är höst så fanns det även gott om färger i träden och rönnbären visade sig i diverse färgtoner, från vitt till rödaste rött. Det är faktiskt en riktigt trivsam oas som vi har där på gångavstånd och man borde vara där oftare, faktiskt.

I dag jobbar jag för ovanlighetens skull. Skall ta lite extra pass om det finns så att jag har lite att stoppa i hålen som blir av min höstsemester och det är aldrig fel att ha lite extra inför jul. Nu när det är oktober helt plötsligt så kanske det kan finnas nåt pass ledigt för att någon får höstförkylningar eller annat. Så länge det inte är jag själv är det bra ;). Vi får se hur det blir med den saken.

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här så det är på tiden att det blir ändring på det. Jag har haft en hel del att göra och jag har också varit lite risig och känt mig sliten en sväng. Varit mycket på jobbet så det kanske inte är konstigt och det går än det ena, än det andra om det är förkylningar, magsjukor och annat konstigt.

Men nu är jag pigg igen och skall jobba hela helgen. Det är faktiskt inte så dumt för jag är ju ledig ganska mycket ändå. Förra fredagen var jag ledig och det var kanske tur eftersom det var fredagen den 13:e. Man kan aldrig vara helt säker på vad som händer en sådan dag så det är bäst att se upp. Mamma, tror jag, har det som lyckodag för att hon tog körkort det datumet. Eller något sådant.

Katterna busar kring som vanligt. De tycker det är extra skönt med hösten eftersom det fortfarande är varmt och härligt på den inglasade balkongen. Så där ute är de och härjar, eller i alla fall ligger och gosar sig. Själv har jag hjälpt en god vän med ett filmprojekt i några dagar och jag hoppas att det blir bra för honom när han skall använda det. Skall sjösätta ett eget projekt i helgen och se hur det blir. Roligt med rörliga bilder också och inte bara stillbilder.

Mor och Lennart var här på elvakaffe som vanligt tillsammans med Daniel. De fick ta trapporna upp för hissen var ur funktion. Första gången det händer vad jag vet sedan vi fick ny och fin hiss. Får se om någon ringer och felanmäler det eller hur det blir. Den fungerade fint igår när jag kom hem från vår kick-off. Annars får väl jag göra det så jag slipper gå upp i natt när jag kommer hem från jobbet.

Du skall jag klaga matlåda åt mig och sedan är det dags att gå. Vi hörs.

Idag var jag bjuden till familjen Plutt på elvafika i syfte att inte fira att Emeli hade fyllt år i veckan som var. Så jag tog med mig Daniel, som också var inbjuden och en enorm Spathiphyllum med tillhörande keramikkruka och åkte dit. Vi hade passat på att besöka Plantagen igår med tanken att hitta nån buske av nåt slag vi kunde ge bort i icke-födelsedagspresent ;). Vi fann då denna enmetersväxt och skaffade en stadig kruka åt den. Jag hittade också en Hibiscus åt mig (nej, jag har inte nog många blommor, kan man få det ens…) och kom till och med ihåg att be den snälla och glada gossen i kassan att registrera mina medlemspoäng. Jag vet inte vad jag får för dem, men det märks väl framöver.

Plutt var full av energi och sprang omkring och var busig när vi kom. Han tycker tydligen att vi är roliga typer, speciellt farbror Daniel och han verkar i alla fall glad när vi dyker upp. Mig roade han sig med genom att plocka fram 75% av alla leksaker han hade i hyllorna i sitt rum och ge dem till mig så att jag fick se vad fina de var. Det är inte första ungen som gör så och jag antar att det är nåt alla gör ibland.

Keiko var jättesnäll denna gång och bet eller löste mig inte alls. Tvärtom strök hon sig mot mig och lät mig klia henne på huvudet och ryggen en kort sväng också. Kanske var det för att hon fick en paus från att bli jagad genom lägenheten av den lille Kattjägaren :).

Kaffe och macka var framdukat och det var väldigt trevligt. Syster Yster med familj skulle dyka upp runt tolv, men där var det förkylt så de stannade hemma tydligen. Visserligen var det förkylt även på plats och Jimmy verkade lite hängigare än vanligt, men han var ändå snäll och såg till att vi fick både kaffe och påtår (tretår till och med). Emeli och jag pratade lite foto och sånt och vilka roliga leksaker vi ville ha här näst. Hon hade spetsat in sig på ett tilt-shift.objektiv och jag vill ha en 24-85 mm standardzoom. Vad hon borde ha, eller ja, som jag tycker i alla fall är ett 35 mm fast. Nu kostade 1,4 lite väl mycket, men en 1,8 skulle det ju kunna bli i alla fall. Minns inte vilket det var som Tabitha visade för Daniel när vi var på Grays den där gången…

Det blir vad det blir när det blir skulle jag tro och hon är väldigt nöjd med sitt fish-eye i alla fall och det kan jag förstå. Det är ju även något som jag skulle vilja ha i väskan att ta fram, både i tajta lägen och när jag vill ha lite kul.

Trevlig hade vi i alla fall och de 2,5 timmar jag hade betalat parkeringsmätaren för gick väldigt fort. Vi hade tid till 13.22 och jag vred om nyckeln i tändningslåset kl 13.20, så det var väl bra beräknat tycker jag. Det är alltid skoj att hälsa på och se hur Plutt har växt och vad han hittar på. Vi får väl hoppas att det inte dröjer alltför länge innan nästa gång. Kanske är min tur att bjuda på fika då.