Tick tack, tick tack

Tiden går och den går fort. I veckan passerades höstdagjämningen och strax är den här månaden slut. Jag kommer ihåg att jag såg fram emot september, för då skulle Therese komma tillbaka som chef och allting skulle bli som vanligt igen och nu har det redan gått en månad. Visst, hon kom tillbaka och det sägs ju att tiden går fort när man har roligt, men så fort vet jag inte om jag vill att det skall gå. Det har redan passerat en månad sedan Tracey och Grant var här på besök också och igår var det en månad sedan vi hade födelsedagsfest för henne här.

Solen skiner i alla fall och det är en vacker höstdag. Träden skiftar i färg, men många av dem är fortfarande ganska gröna, så minnet av sommaren hänger kvar. Jag vet inte om brevbäraren lagt bort kortbyxorna ännu, för han är den förste att ta fram dem och den sista att byta till varmare kläder. Så när han kör med långbrallor är hösten definitivt här. Det får mig att minnas en gammal tokig gubbe med långt skägg, som gick i kortbyxor året om här i stan. Alla visste vem det var och han brydde sig inte om i falls snön yrde kring knäna på honom, han lufsade fram ändå. Men det var på den tiden jag var barn, så det är ganska länge sedan nu. Åren går de också, inte bara månaderna.

Det är så här års som det är skönt med balkongen, då den gör att värmen ligger kvar lite längre. Där kan jag sitta och fika om jag vill och katterna älskar att ligga i solen och njuta. Idag är det, som sagt vacker väder, så de trivs gott där ute medan jag sitter här och dricker ett sent förmiddagskaffe och skriver. Det är söndag, så jag skall inte göra speciellt mycket hade jag tänkt. Daniel och Fredrik var här igår och tog ett par drinkar i baren. Jag höll mig till lite whisky och åt bara lite jordnötter och ett par smakprov av chipsen. Tack och lov hade Fredrik köpt dill och gräslök, vilket jag inte gillar som chipssmak, så det var lätt att bara ta ett par stycken och lämna resten åt de andra två.

Daniel blandade väl till åtminstone tre nya drinkar, men vi tog inga bilder den här gången. Han får göra om dem så vår vi se. Zarina kommer hem från New York på tisdag och på onsdag skall vi ha middag med henne igen. Det skall bli roligt att höra hur hon har haft det och vi har saknat henne, såklart. Både Daniel och katterna och jag. Har några dagar ledigt i veckan så det skall också bli bra och om en dryg månad är det London som gäller igen. Vi får se vad som händer och sker innan dess. Nu skall jag ta mer kaffe. Hörs!