Jaha, då föll man för den gamla influensan igen. Det var inte igår och för det är jag tacksam. Jag har haft flunsaliknande förkylningar med feber några dagar och sedan har det gett sig, men inget så här som det har varit nu… och inte år det slut än heller. Jag tyckte inte att jag mådde så bra på måndag eftermiddag, vilket jag anmärkte till mina arbetskamrater, men det var inte mer med det. Ovanpå allt gick jag och spände mig så då fick jag ont i nacken, inte bra det heller, men det kunde Lisen avhjälpa med fem minuters knådning när jag skrivit kvällens rapport. Sedan var det inget mer med det, utan det var jobba på tisdag som gällde… tills jag vaknade.

Då var det lite mer i rörelse, eller hur man skall säga. Klart var i alla fall att jag hade åkt på något och det var till att bli liggande några dagar. Inte så bra, med tanke att helgen var i antågande och kanongänget jobbar, men en dag sänder. Faktum är att tisdag är enda dagen som jag var någotsånär pigg. Jag kunde sitta vid datorn/TVn. Käka lite cornflakes och tycka att det här går väl om det inte blir sämre. Just det.

På torsdagen spikade febern strax under 40 och det är inte så bra har jag hört. Daniel kom och handlade åt mig så att jag hade mat och piller, plus att han såg till att vi fick iväg ett grattiskuvert till Tracey som fyller år på tisdag. Så för min del var det ryggläge och lustigt är att torsdag som var den jobbigaste natten, då låg Nemi hos mig hela tiden. Pappas snälla prinsessa var väl orolig att jag inte mådde bra – och det var ju sant.

Så nu är det lördag och febern har halkat ner till normala nivåer, men själv känner jag mig ändå inte pigg. Jag borde kunna sjunga och dansa, men nej det blir att sitta i soffan och pusta. Visserligen kan jag inte gör de sakerna när jag är frisk i normala fall, men ändå. Får väl roa mig med att hosta slem eller något annat kul, så får vi se hur det går. Två dagar kvar, sedan måste jag till doktorn om det inte gått över. Krångel krångel, så det vore bra om jag blev frisk på måndag.