Födslodagskalajs

Idag var jag bjuden till familjen Plutt på elvafika i syfte att inte fira att Emeli hade fyllt år i veckan som var. Så jag tog med mig Daniel, som också var inbjuden och en enorm Spathiphyllum med tillhörande keramikkruka och åkte dit. Vi hade passat på att besöka Plantagen igår med tanken att hitta nån buske av nåt slag vi kunde ge bort i icke-födelsedagspresent ;). Vi fann då denna enmetersväxt och skaffade en stadig kruka åt den. Jag hittade också en Hibiscus åt mig (nej, jag har inte nog många blommor, kan man få det ens…) och kom till och med ihåg att be den snälla och glada gossen i kassan att registrera mina medlemspoäng. Jag vet inte vad jag får för dem, men det märks väl framöver.

Plutt var full av energi och sprang omkring och var busig när vi kom. Han tycker tydligen att vi är roliga typer, speciellt farbror Daniel och han verkar i alla fall glad när vi dyker upp. Mig roade han sig med genom att plocka fram 75% av alla leksaker han hade i hyllorna i sitt rum och ge dem till mig så att jag fick se vad fina de var. Det är inte första ungen som gör så och jag antar att det är nåt alla gör ibland.

Keiko var jättesnäll denna gång och bet eller löste mig inte alls. Tvärtom strök hon sig mot mig och lät mig klia henne på huvudet och ryggen en kort sväng också. Kanske var det för att hon fick en paus från att bli jagad genom lägenheten av den lille Kattjägaren :).

Kaffe och macka var framdukat och det var väldigt trevligt. Syster Yster med familj skulle dyka upp runt tolv, men där var det förkylt så de stannade hemma tydligen. Visserligen var det förkylt även på plats och Jimmy verkade lite hängigare än vanligt, men han var ändå snäll och såg till att vi fick både kaffe och påtår (tretår till och med). Emeli och jag pratade lite foto och sånt och vilka roliga leksaker vi ville ha här näst. Hon hade spetsat in sig på ett tilt-shift.objektiv och jag vill ha en 24-85 mm standardzoom. Vad hon borde ha, eller ja, som jag tycker i alla fall är ett 35 mm fast. Nu kostade 1,4 lite väl mycket, men en 1,8 skulle det ju kunna bli i alla fall. Minns inte vilket det var som Tabitha visade för Daniel när vi var på Grays den där gången…

Det blir vad det blir när det blir skulle jag tro och hon är väldigt nöjd med sitt fish-eye i alla fall och det kan jag förstå. Det är ju även något som jag skulle vilja ha i väskan att ta fram, både i tajta lägen och när jag vill ha lite kul.

Trevlig hade vi i alla fall och de 2,5 timmar jag hade betalat parkeringsmätaren för gick väldigt fort. Vi hade tid till 13.22 och jag vred om nyckeln i tändningslåset kl 13.20, så det var väl bra beräknat tycker jag. Det är alltid skoj att hälsa på och se hur Plutt har växt och vad han hittar på. Vi får väl hoppas att det inte dröjer alltför länge innan nästa gång. Kanske är min tur att bjuda på fika då.