Tempus fugit. Det går inte att förneka och det verkar vanligt i denna vår stressade värld att man alltid tycker allt går så fort. Jag undrar om det alltid varit så eller om det är en förändring i våra liv som skett gradvis och dolt. När jag var liten var det sällan jag tyckte dagarna och veckorna gick speciellt fort. Det var alltid så långt till nästa gång man var ledig från skolan eller till nästa födelsedag eller Julafton.

Nu tar man sig för pannan och säger ”jag måste skynda mig att fixa det och det för tiden går så fort att snart är vi där…” Jag medger att jag anser att vi bara har halva månader numer. Den första halvan hinner man inte uppfatta och helt plötsligt är det bara att konstatera att halva månaden har gått… så det är inte lätt. Tempus fugit.

November är snart ett minne blott och det jag nyligen ansträngde mig att göra, nämligen höstfint, är snart passé och det är dags att förbereda Första Advent. Så det är ner med höstgardiner  dukar och annat krafs som hör denna härliga årstid till och plocka fram saker i röda toner. Tomtar är dock bannlysta till dagarna innan Julafton. Däremot det traditionella julröda i gardiner, dukar och annat krafs… ja ni förstår idén.

Är jag så pysslig och mysslig? Japp, det är farmors ”fel”. Hon bytte färger efter årstiderna och broderade, virkade, stickade och knypplade en aldrig sinande ström av fina saker som jag idag har att ta fram när det är dags för ett säsongsskifte – och alltid med samma tanke på henne i sin himmel: ”Den har hon gjort och den och den också…” Mycket fint är det och det gör det extra roligt att plocka fram det varje år.

I år är julhelgen lite extra skön att se fram emot för jag har lyckats med konststycket att vara ledig i dagarna sju för första gången sedan jag var arbetslös på 1990-talet. Så jag skall njuta av detta i lugn och ro tillsammans med katterna. Ingen julstress – det har jag haft nog av under min uppväxt – utan en Jul helt i min smak. Det strömmar ofta in erbjudanden om att komma än hit och än dit på Julafton, men i det fallet är jag värre än Tjuren Ferdinand för om det är någonstans jag vill vara då så är det hemma.

Julefrid och lugn och ro är min melodi… och vi är snart där. Tempus fugit!