I anknytning till föregående inlägg kan jag väl säga att allt går att göra och allt kan hinnas med om man bara planerar lite – och inte sover halva dagen som många av mina arbetskamrater tydligen gör (dagens ungdom! 🙂 ).

Jag har en mycket fast punkt i mitt dagliga liv och det är elvakaffet. Det har funnits med sedan urminnes tider och framför allt sedan jag flyttade hemifrån och blev granne med farmor Inez. Vi drack elvakaffe nästan varje ledig dag i sjutton års tid och jag har fortsatt de tio år, drygt, som gått sedan hon gick ur tiden. Redan då var mitt motto att allt som jag kunde göra och hann med innan kaffet var en bonus, för då hade jag mer tid att göra annat. Det fungerade bra under den tid då jag inte hade arbete och var hemma om dagarna, vilket var en stor del av tiden under 1990-talet. Idag har jag kvällsjobb, när jag inte håller på med min egen firma, så elvakaffet finns med utan problem.

Dagens program (dock efter kaffet) är att städa och vattna blommorna och därefter börja ta en titt på en felande databasserver. Klockan fyra skall jag vara på jobbet. I morgon får jag dricka kaffe lite tidigare för klockan elva skall jag besöka en av mina gamla pensionärer från tiden då jag hade datakurs för PRO. Han behövde lite hjälp med datorn… Resten av dagen och kvällen är jag helt ledig så då skall jag passa på att tvätta lite och eftersom hösten är här skall jag nog också byta ut lite dukar och annat till höstfärger. I samband med det skall jag städa i mina skåp och lådor där jag har allt sådant och få lite struktur. Har en hel säck dukar och andra handarbeten efter farmor som jag inte tagit hand om på tio år så det är dags nu. Fick jag inte ordning på servern idag får jag fortsätta på tisdag.

På onsdag, om servern är klar, skall jag åka och lämna den tillbaka till min kund och se över om de behöver något annat. Resten av dagen är jag ledig och om jag verkligen gjort allt ovan så tror jag bara att jag skall ta det lite lugnt och ägna mig åt något projekt. ag har även helt ledigt på torsdag så på kvällen blir det nog en sväng till Coop med Daniel och dagen funderar jag på att ägna lite åt att rekognosera uppe på vinden. För att tömma den på skräp behöver jag en ledig helg och lite assistans så det får bli 13-14 oktober eller nåt. Om jag lyckas med det så är jag väldigt nöjd för då har jag gjort en av punkterna som jag skulle åtgärda innan årets slut.

På fredag är det dags att jobba igen och då är det hela helgen som gäller. Från klockan tidigt på dagen till sena natten. Lördag och söndag blir det svårt med elvakaffe, men det får bli tiokaffe i stället. Fredagar brukar jag ha gäster alternativt vara borta på fika, men på fredag blir det nog inget om inte Jimmy vill titta förbi en sväng.

Det var veckans planering det. Antar att det är bäst att sluta skriva och börja ta tag i dagens saker så att det hinns med innan det är dags att gå. Vi får höras vidare i ämnet och se vart jag hamnade med allt i slutänden.

Nu är det bara tre månader kvar på året och vart de övriga nio tagit vägen har jag ingen aning om. Åren bara drar förbi, i regel utan att något direkt spännande händer under tiden. Jag har haft mitt nuvarande jobb i mer än sex år och i morgon kliver jag upp till sista steget på karriärsstegen (om jag inte blir chef haha haha – och nej, inte en chans). Vart tog de sex åren vägen? Ingen aning.

Problemet med att tiden flyger är att man inte heller minns när saker och ting egentligen hände. ”Var inte det förra året?” Nej, visar det sig, det var för fyra år sedan. Tiden går fort när man har roligt sägs det, men har det varit så himla roligt då? Antagligen, men helt säker är jag inte. Man minns sällan roliga tillfällen, bara de där gångerna när allt gick åt pipan.

Jag har läst en del krönikor på nätet på senaste tiden och de flesta verkar luta åt samma håll: Det var bättre förr, eller var det verkligen det? Jag tror att det beror på ens eget perspektiv och exakt vad man menar med bättre. För trettiofem år sedan var det onekligen bättre. Långa sommarlov utan bekymmer och man tog dagen som den kom. Idag har jag inga sommarlov, men jag har arbete, bostad och bil (och två buskatter) och jag kan väl inte påstå att jag inte har det bra.

Ändå är det detta med tiden. Den som flyger. Härom dagen sa jag till någon, Jimmy eller Daniel, att jag behövde fler timmar på dygnet. Just nu kan jag inte komma på varför, men något var det just då som jag inte tyckte mig hinna med. Har redan glömt det, det ligger i forntiden. Antagligen skulle detta fenomen vara intressant för någon som sysslar med någon form av ”pyskologisk” analys, men jag tror att min kära arbetskamrat Therese har helt rätt, vi har Alzheimers Light och kommer helt enkelt inte ihåg saker längre. Kanske är det därför man ibland tycker det var bättre förr för man minns inte helt enkelt hur det var egentligen.

Så hur sa jag förvalta de månader jag har kvar? På året alltså. Vad vill jag åstadkomma tro…

• Röja på vinden! 🙂
• Få ordning på det ”sista” i lägenheten sedan jag gjorde om i fjol
• Få till en musikdator så jag har nåt att leka med

Kan man hinna allt detta på tre månader? Antagligen, men kommer det att ske? Är det några kostnader förenat med detta som gör det omöjligt? Hinner gör man och vill man så sker det. En dator är inte gratis, men ligger trots allt inom möjligheternas gräns nu när jag har fått en ny tjänst. Jag för göra nya inlägg för varje del jag uppnår så får vi se om dessa blir tre till antalet eller om jag inte når hela vägen (igen). Får nog bjuda Jimmy och Emeli på kaffe i morgon så att han och jag kan kolla vad av grejerna på vinden som han vill ha kvar och inte så att jag kan köra det till tippen också när jag skall dit med mitt eget… Hmm, det kanske kan hända saker i alla fall.

Trots att Tiden Flyger.

Vi hörs vid en annan tidpunkt!

Ja Albert Engström ansåg i alla fall detta och huruvida det är helt sant vet man ju inte. Jag kan gott och väl tänka mig kräftorna utan, men visst är det gott med en nubbe emellanåt. Förra årets kräftskiva var nubbelös för min del eftersom jag körde bil til och från, men jag fick med mig en liten flaska hem att ta på egen hand. Det var den intressanta sorten Bokhållarens Nubbe som ingår i serien Ekologiska snapsar från Snälleröds.

Årets skiva är väl kanske inte skiva per se, men det är i alla fall meningen att jag och Daniel skall käka dessa röda odjur i morgon kväll och för att göra det mer skivigt har jag köpt ovan nämnda samling åt oss. Förutom bokhållaren så finns Brännmästaren, Mäskdrängen, Jungfrun och Herr Berntsons snapsar representerade.

Vi får väl se vad dessa smakar, det blir 25 cl per man så att vi får smaka dem alla utan att vi behövde två förpackningar. Tror inte vi fixat en varsin omgång med 5x50cl utan att trilla omkull och det vill vi inte. Till kräftorna i övrigt köpte jag en halv meter bröd och lite kex och Daniel valde ut två burkar krämig ost. Det finns även svart cheddar att tillgå så det skall nog bli bra detta.

Dricka till i övrigt? Ja det blir Fuller’s Chiswick Bitter, så mycket är klart och om vi inte är lulliga nog efter det finns det även India Pale från samma bryggeri. Bittern håller bara 3,5 procent vilket gör den tillgänglig i matbutiken och detta är originalstyrkan vilket innebär att jag gillar att dricka folköl på puben när jag är i London tydligen… den är nämligen mycket god. Kanske inte konstigt att man orkar dricka fler pints än man tror när ölen inte är över 5 i styrka.

I afton blir det inget speciellt i alla fall. Jag skall se på CSI: New York på DVD och kanske till och med ta en titt på pingvinerna från Madagaskar, vars äventyr jag fann på en alldeles egen skiva. Nå, vi får se. Jag har ledigt hela helgen och det är det som räknas.

Jag återkommer vidare när det finns något att berätta.

Ja, av någon anledning kom jag att tänka på henne idag. Kanske inte så mycket för att jag har tråkigt, men ändå. Det känns lite som om jag fastnat lite i en loop där det inte händer så mycket. Bonjour tristesse! Jo, lite så är det nog. Saker görs på rutin och utan riktig inlevelse, både hemma och på jobbet. Det är nog dags att introducera något nytt.

Visserligen har jag musik att leka med i min lilla hemmastudio och vill jag inte det är hyllorna fulla av böcker och filmer och passar inte det finns det gott om dataspel i samlingen också. Sedan har jag ju busorna att leka med, gosa med och skämma bort. Jag gillar ju hösten så årstiden har inget med saken att göra, om det inte beror på att allt är gråare och lite mörkare.

Noterade att elfte september kom och gick utan att göra en enda rubrik i de tidningar jag läser. Har vi redan lämnat WTC åt historien nu när mannen bakom utplånats från jordens yta? Antagligen. Livet går vidare och det enda i USA som skapar rubriker just nu är alla dumma uttalanden från senila republikaner om än det ena än det andra. Mitt Romney kan inte ha det lätt när partikamraterna stjäl rampljuset för honom, men å andra sidan är han kanske inte så bra på att lysa han heller. Rätt slätstruken verkar han vara och ointressant.

Valet i USA är inget som jag befattar mig med, bara något jag slöläser om. Jag har visserligen ett musikprojekt med presidentmarscher som jag påbörjade när Reagan, en annan republikan, blev president i januari 1981 och blir det ny president 2013 kanske jag får damma av det. Bush den yngre saknas visserligen i listan och ska jag vara konsekvent får jag göra något åt det i efterhand. Frågan är om han förtjänat det. Ack ja. Politik är så tråkigt och ointressant. Precis som Romney.

Nej man skulle vara katt, tror jag. Sova, äta, gosa, få godis, sova lite till… hålla husse vaken om natten… Ja, det låter som en plan. Får jobba lite på det.

Jag tror det är höst. Inte för att det varit någon sommar att tala på, men i alla fall. Regn och blåst och snart lär träden skifta över i rött, brunt och gult, fåglarna flyttar till Mallorca tillsammans med pensionärerna och allt återgår till det vanliga. Frågan är bara om det är så himla tråkigt…

Nej inte för mig i alla fall, som inte är så värst förtjust i sol och värme, även om det är irriterande när det regnar en vecka i sträck (fast det har det ju inte gjort). Jag gillar hösten och allt den för med sig i färgrikedom, lagom temperatur och att man inte behöver ha dåligt samvete för att man sitter inne och grejar med något projekt.

Det är lugnare på jobbet också och det är inte fel och vi får väl se hur hösten ser ut framöver.

Katterna är inte lugna däremot. De hoppar och studsar fram i rummen och det är knappt man hinner se dem förrän de rusat vidare. Däremellan sover de sött och samlar energi inför nästa runda. Om de inte tigger godis förstås och det hör ju till. Man ska skämma bort sina små, det är ju poängen med att ha dem.

Mor och Lennart hade bröllopsdag i helgen och det verkar ha gått fem år sedan jag var vittne till världens snabbaste vigselakt. ”Tager du…” ”Ja” ”Bra, skriv under så är det klart!” Men så var det inte i kyrkan heller och det kan ju förklara mycket. Antar jag. Hade äran av att ha dem båda på kaffe i fredags tillsammans med Jimmy och Loke. Jimmy är pappaledig och har helt plötsligt tid att komma och fika mitt på dagen. Inte illa alls det.

Hörde också av Daniel att hans mor spelade boule i helgen i något KM och det gick visst bra vad jag förstod. De slog de som kom tvåa uppenbarligen och det kan ju betyda något om man försöker pussla ihop det. Grattis i alla fall!

Denna vecka har jag lyckats stycka upp så att jag jobbar varannan dag och det kanske inte var det mest lysande jag gjort. Men för att ställa upp för andra får man ta det, speciellt om man vill att de skall ställa upp i sin tur om det behövs längre fram. Sedan blir det ju lite extra i kuvertet kan man tro. Jag får använda ledigheten på ett bra sätt så att jag känner att jag inte behöver stressa. Fika hos mor på fredag är ju inget direkt stressande så det ser jag fram emot. Borde se om det finns tid för annat fika också, med folk som man säger att man skall träffas när man kan – och sedan går den en vecka, två veckor…

Nej, mer kaffe åt folket!