Författararkiv: Yarblek

Lucia och katterna: Del 2

Publicerat av

Jimmy och Loke kom, Lilly sjöng Staffansvisan och Nemi gick sina tunga fjät och blev klappad av Loke. Sedan drack vi varm glögg, ja inte Loke och katterna, men jag och Jimmy. Efter det kom Daniel så då blev det kaffe (han fick visserligen också glögg först i och för sig) och alldeles nybakade lussekatter.

@ Emeli: Köp du dina, mina är ändå godast 😉

@ Mamma: Japp jag lyckas alltid med lussekatterna och de andra är ju rätt snälla, söta och fina.

Sedan njöt vi av lussefriden och av Lokes tokigheter. Det är alltid höjdpunkten på dagen om han kommer på besök. Snart går han själv och får då chansen att jaga katterna, även om han inte behöver för de kommer så snällt fram till honom  så att han får klappa och känna på dem lite. Keiko är enligt uppgift inte lika Lokevänlig, men sist var hon inte vänlig mot nån skrället. Hon som var så gosig när hon fick vara här och jaga Lilly och Nemi.

När Jimmy och Loke åkte hem glömde de vällingflaskan. Men jag och Daniel skulle ut på äventyr så vi tog den med oss och åkte bort och lämnade av den så stackars Loke inte skulle behöva svälta.

Efter detta for vi vidare till Beijer för att se vad som erbjöds i skivväg att ha till nya hyllor inne i barskåpet. Vi fann en limfog som troligen passar. Vi får mäta och kolla. Sedan drog vi till kliniken för en snabbkoll på servern och därefter till skroten med en av Daniels gamla bildskärmar. Efter detta var det meningen att vi skulle köpt kattsand och åkt till Mitt i City och shoppat lite på Kjell och Co MEN det blev IKEA i stället och deras julbord.

JÄDRAR så mätt jag är! Tre varv runt plus kaffe och en pepparkaksmuffin. Ska inte äta på tre dagar nu tänkte jag. Vi hann även kolla lite på belysning till barskåpet när de nya hyllorna kommer på plats… ja vi hann till och med åka och köpa kattsand.

Nu dricker vi kaffe utan dopp och innan jag kastar ut Daniel för dagen kanske vi testar en liten droppe Gin och Tonic igen. Idag har jag i alla fall inte ont överallt så jag kanske kan njuta lite av den – något jag hade svårt att göra igår. Därför blev det heller inga lussekatter då som var planerat att jag och Daniel skulle göra, eller han skulle hålla mig sällskap medan jag gjorde i alla fall… Så är det och blev det.

Nu har jag jobbhelg att se fram emot!

Höres senare.

Lucia och katterna: Del 1

Publicerat av

Så var årets 48 lussekatter klara. Inga problem att fixa sådant tidigt på morgonen för det är ganska enkelt att baka sånt.

Nu återstår lussekaffet och Daniel, Jimmy och Loke skall komma och jag har lovat att Nemi skall framföra Lussevisan tillsammans med Lilly. Får se hur det går. Om någon kan personifiera att natten går tunga fjät så är det väl pappas lilla tjockis 🙂

Får väl återkomma om detta frampå.

Quo Vadis?

Publicerat av

Ja, inte vet jag vart jag är på väg. I 190 km/tim framåt mot Jul skulle jag tro, även om jag inte på något sätt känner av julstress eller annat. På jobbet är det lugnt,  i alla fall fram till i natt då helvetets portar öppnar och hundratals människor strömmar till för att se premiären av Bilbo, eller ”Hobbit” som den kallas även på svenska. Dumt. Boken heter Bilbo och inget annat och att göra titeln till hälften på engelska och till hälften på svenska vittnar bara om hur dumt PR-folk egentligen är. Hobbit: En oväntad resa… Välj mellan Bilbo: En oväntad resa eller Hobbit: An unexpected journey för hundra gubbar!

Ingen som lyssnar på mig i alla fall…

I afton har jag haft det riktigt trevligt under ett par timmar. Maria och hunden Charlie har varit på besök och druckit kaffe och ätit mackor. Ja, Charlie fick väl inget av det, men han fick i alla fall vara med. Katterna också, även om det bara var Lilly som bemödade sig att kolla vad som var på gång. De har träffat Charlie tidigare och inte ens då var det något väsen. Han är så liten så han märks knappt och vet mycket väl att katter är vassa, hundar är mjuka…

Maria berättade lite för mig om hur det hade varit med Julia, så nu vet jag i alla fall hur det blev som det blev. Inte på något sätt bättre, men på något sätt ändå betryggande att ha kännedomen. Sedan är det också skönt att veta att hon är skapligt OK trots allt, vilket för mig är det allra viktigaste. Fick även höra, återigen, att min komposition fallit alla berörda i smaken och att den lyssnas till då och då. Säg det i toner och inte i ord. Det ligger något i det tror jag.

Slutligen är jag åter ställd inför den ultimata frågan: Vad är meningen med livet? Är svaret 42 eller är det Facebook? Jag är väl medveten om att det är jag och ingen annan som styr mitt eventuella användande och engagemang i det senare och att det inte kostar mig något att ha det – utom lite prestigeförlust. Det sista är ju illa nog 😉

Nej jag får suga på karamellen ytterligare ett tag. Som Elis i Taserud sade, man skulle ha ett par vantar också (eller en digital mixer).

Kram!

Snö, kallt, julbord

Publicerat av

Ovanstående är väl något slags paketerbjudande så här års. Kanske borde slängt in lite varm glögg också. I alla fall är det vad mina gäster får i kväll innan vi går ut och äter sagda julbord. Varm glögg eller varm choklad med rom. Bara att välja om man inte vill ha både ock. Finns lite utan alkohol också för de som kör bil eller inte vill ha nåt starkare.

Borstade av några kilo snö från bilen idag när jag skulle ut och handla och åka tillbaka med servern som jag fixat. Men det hör årstiden till och är inte något att gnälla över. Snart får jag säkert ta fram skyffeln och skotta fram bilen också. Brukar bli en rejäl snöplogskant precis bakom som är svår att komma över om man inte skottar undan den. Får se hur det ser ut i morgon när jag skall till mor.

Här hemma är det i alla fall adventsfint och jag ser fram emot helgen eftersom jag är ledig. Tända lite ljus och pussa på katterna är precis vad jag behöver och kanske något att tugga på. Har inte plockat fram något som är direkt ”jul” ännu. Tomtar och sådant kommer fram när det drar ihop sig mot 4:e advent, en helg som jag också har turen att var ledig. Tror jag sagt det tidigare.

Nå. Kaffet är klart och snart är det dags att tända maschallen och värma på glögg och choklad. Klockan 16 skall allt vara klart.

Livet är orättvist

Publicerat av

I slutet av oktober hörde jag av mig till en av mina bästa vänner för jag hade för mig att hennes dotter fyllde år i de krokarna. Det visade sig att det var just den dagen och det var ju roligt att jag lyckades både komma ihåg och pricka in rätt dag. I samband med detta fick jag också veta att det vankades tillökning så hon skulle bli mormor minsann. Inte nog med det, det skulle bli tvillingar dessutom. Hon hoppades på en av varje.

Nu, en månad senare, fick jag ett sms som skickade jorden i gungning. Förra veckan skickades dottern akut till Karolinska av för mig okänd anledning, men en operation var tydligen nödvändig. Detta hade triggat det övriga med för tidig födsel av barnen som följd, något som dessa inte klarat av. De fick 30 respektive 15 minuter på denna jord i stället för ett långt och händelserikt liv.

Livet är i sanning orättvist och jag har inte riktigt smält denna information. Framför allt vet jag inte vad jag ska säga, hur jag skall bemöta den. Räcker det att säga att jag finns här? Att jag lider med alla och tänker på dem? Inte vet jag, men det var allt jag kunde komma på där och då.

I skrivande stund har jag ändå fått några timmar att bearbeta nyheterna en stund och Daniel har varit här på kaffe och vi var till Coop som vi brukar på fredag kväll. Så nu har jag gjort det enda jag egentligen kan och det jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka i ord har jag fått göra med musik i stället.

Vill ni lyssna, klicka på länken:

Dona nobis pace, Opus 176 (Lat. Giv oss frid)