Förste Advent är redan passerat och nästa stopp är Lucia och sedan är det jul. Var månaderna innan tog vägen vet jag inte, men det gick undan. Jag tycker att det nyss var 1 november, men i morgon är det 1 december, så 30 dagar gick av bara farten. Visserligen spenderade jag några av dem i London och ytterligare några i sängen efteråt, men i alla fall. Ute är det mörkt och den lilla snö som kom försvann lika fort. Hoppas det kommer lite tillbaka snart, för det blir i alla fall ljusare och mer festligt då.

En jobbhelg kvar också och sedan lite ledigt innan vi lämnar 2015 för 2016. Ja, det går fort det också och frågan är om det är bra eller dåligt. Katterna verkar inte bry sig i alla fall och det är ju bra. De är lika gosiga och godissugna oavsett om det är januari eller augusti och Nemi gör ingen skillnad på sommar eller vinter när hon kurar ihop sig bredvid mig i sängen om natten. Det är bara jag som märker skillnaden en varm katt gör beroende av temperaturen ute. Men hon är söt.

Söt är glöggen också, men den har jag inte testat ännu. Får bli på torsdag när det är dags för årets julbord. En liten förfest här hemma innan och sedan mat, mat och mer mat. Tänk att vi äter så mycket så här års och visst finns det de som inte har mat, men jag misstänker att det inte spelar någon roll för dem om jag inte äter. Det problemet ligger på en annan nivå, sedan får folk säga vad de vill. Det drar ihop sig till Tredje Världskriget också och här hemma är vi lika pro-nazistiska som under det Andra. Inget nytt under solen med andra ord, men underligt är det, trots allt.

Nu när Nemi beslutat att lägga sig vid datorn och hindra mig från att fortsätta skriva, är det lika bra att hämta nästa kaffekopp och se tiden an. Den som går så fort. Snart är det jul, eller sade jag inte det…

Ja, då var det över för den här gången. Både resan till London och födelsedagen. Nu är det bara att se fram emot julen, eller något sådant. Jag har ju lite ledigt däromkring, så det skall bli skönt. Just nu känner jag mig som om jag blivit överkörd av en ångvält. Inte lika smal, förvisso, men ändå. Jobbade till tre i natt och var hemma i helgen med förkylning. Ingen bra kombo och jag känner mig hängig och trött. Som Daniel brukar säga, så går det säkert över till dess jag skall gifta om mig. Just nu känns det inte så uppåt dock.

November i London var ovanligt grå och det verkar vara precis detsamma här hemma. Inte så kallt heller vad jag märker och det dröjer nog ett tag innan vi får snö. Vinterdäcken är på redan, så ur den synvinkeln kan vintern börja nu. Det är ju bara en helg kvar nu och sedan är det 1:e Advent. Får försöka få ordning på saker till dess så att det blir adventsfint i lägenheten. Känns alltid lite mysigare då.

Nej, host host. Har i alla fall ledig helg nu även om jag jobbar både idag och i morgon. Inte till tre på natten dock, vilket är bra. I helgen skall jag ta det lugnt och hoppas att förkylningen har släppt så att jag orkar med lite mer än att bara sitta still. Den som lever får se hur det blir med detta.

Idag kan man inte säga annat än att hösten är här. Det har varit några jättefina dagar i, men idag var det grått och mörkt och jag behöver ha lampor tända här hemma för att det skall se bebott och hemtrevligt ut. Katterna bryr sig nog inte, för de sover mest, men jag kan känna mig lite tröttare när solen inte skiner. Nå, hösten är annars en av mina mysperioder, då det är lätt att motivera att man kryper upp i soffhörnet med en bok eller ser på en film (eller två). Gillar även färgprakten, fast den var också lite grå idag.

Jag brukar alltid säga att månaderna bara är halva numer och det stämmer verkligen. Halva oktober försvann och jag vet inte hur eller vart den tog vägen. Snart är det november och allt vad det innebär av aktiviteter lite här och där. Många födelsedagar, inte minst min egen plus en liten resa, såklart.

På jobbet räknar vi ner för de stora premiärerna, framför allt Star Wars den 16 december, till vilken det nu släppts biljetter. Närmast är det James Bond och det är väl den som jag ser mest fram emot och jag hoppas att jag hinner med att se den innan jag reser min väg. Fördelen är ju att vi kan ha egna visningar om så är.

Nej, en kopp kaffe lockar i mörkret och när jag skall gå till jobbet sedan, då är det nog mörkt på allvar. Får trösta mig med att vi återgår till normaltid i helgen och att jag då får sova en timme längre. Tror jag vaknar som vanligt ändå, men jag kan ju låta bli att gå upp och ligga kvar och gosa med Nemi en stund i stället.

Tiden går och den går fort. I veckan passerades höstdagjämningen och strax är den här månaden slut. Jag kommer ihåg att jag såg fram emot september, för då skulle Therese komma tillbaka som chef och allting skulle bli som vanligt igen och nu har det redan gått en månad. Visst, hon kom tillbaka och det sägs ju att tiden går fort när man har roligt, men så fort vet jag inte om jag vill att det skall gå. Det har redan passerat en månad sedan Tracey och Grant var här på besök också och igår var det en månad sedan vi hade födelsedagsfest för henne här.

Solen skiner i alla fall och det är en vacker höstdag. Träden skiftar i färg, men många av dem är fortfarande ganska gröna, så minnet av sommaren hänger kvar. Jag vet inte om brevbäraren lagt bort kortbyxorna ännu, för han är den förste att ta fram dem och den sista att byta till varmare kläder. Så när han kör med långbrallor är hösten definitivt här. Det får mig att minnas en gammal tokig gubbe med långt skägg, som gick i kortbyxor året om här i stan. Alla visste vem det var och han brydde sig inte om i falls snön yrde kring knäna på honom, han lufsade fram ändå. Men det var på den tiden jag var barn, så det är ganska länge sedan nu. Åren går de också, inte bara månaderna.

Det är så här års som det är skönt med balkongen, då den gör att värmen ligger kvar lite längre. Där kan jag sitta och fika om jag vill och katterna älskar att ligga i solen och njuta. Idag är det, som sagt vacker väder, så de trivs gott där ute medan jag sitter här och dricker ett sent förmiddagskaffe och skriver. Det är söndag, så jag skall inte göra speciellt mycket hade jag tänkt. Daniel och Fredrik var här igår och tog ett par drinkar i baren. Jag höll mig till lite whisky och åt bara lite jordnötter och ett par smakprov av chipsen. Tack och lov hade Fredrik köpt dill och gräslök, vilket jag inte gillar som chipssmak, så det var lätt att bara ta ett par stycken och lämna resten åt de andra två.

Daniel blandade väl till åtminstone tre nya drinkar, men vi tog inga bilder den här gången. Han får göra om dem så vår vi se. Zarina kommer hem från New York på tisdag och på onsdag skall vi ha middag med henne igen. Det skall bli roligt att höra hur hon har haft det och vi har saknat henne, såklart. Både Daniel och katterna och jag. Har några dagar ledigt i veckan så det skall också bli bra och om en dryg månad är det London som gäller igen. Vi får se vad som händer och sker innan dess. Nu skall jag ta mer kaffe. Hörs!

Ja, då var det siste augusti och sommaren är väl slut nu. Antar jag i alla fall. Visserligen kan det vara vackert och varmt en bit in i september också, men jag ser att en del träd börjar skifta färg, så nog är hösten kommen alltid.

Sommaren gick fort, som vanligt, men det har i alla fall varit skapligt sommarväder under en del av den. När jag var i London var det kanske den varmaste perioden någonsin på sina ställen och det var nästan för mycket. Här i augusti har det också varit riktigt varmt under en period, så det är ingen idé att klaga. Dessutom gillar jag inte när det är för varmt, så jag vill ha det lagom. Hur som helst så finns det mycket att se fram emot i höst också och det blir en ny sommar nästa år.

Först och främst är det en ny resa till London i november, även om priset för tåget till Stockholm var vansinnigt högt den här gången. Så är det när man inte bokar 90 dagar innan, vilket jag brukar göra och det skall jag minsann komma ihåg till ett annat år. Vi måste i alla fall ta oss till och från Arlanda och det är inte mycket att göra. Bussar till Stockholm är inte ett alternativ, då de varken är bekväma eller går på bra tider. Skit samma. Det får väl vara som det är och det får bli några öl färre i stället.

Tracey och Grant har ju precis varit här och jag var länge osäker på om vi skulle passa på att åka i november trots allt, så då blir det dyrare. Jag brukar gärna boka många månader i förväg och på så sätt få billigaste priset. Någon gång skall det ju bli dyrare också. Idag åker de hem till London igen från Göteborg och jag hoppas att de haft det så bra de kunnat där nere. Veckan som de var här var det i alla fall full fart och vi hann med en hel del, inklusive en avslutande kräftskiva hos Daniel.

Nästa sak att se fram emot är att chefen äntligen är tillbaka efter sin mammaledighet. Hon börjar redan idag och inte i morgon, som jag trodde. Så nu kommer det att kännas bra att gå till jobbet igen och förhoppningsvis kommer vi att ha det riktigt bra framöver. I alla fall är det så jag känner och hoppas. I kväll har vi inventering och det kunde ju vara roligare, men det löser sig. Allt på lagren är redan räknat, så vi har bara butiken kvar. Det tar inte så lång stund att göra.

Ack ja. Nästa gång jag skriver är det september. Tiden går undan och snart får katterna hålla sig inne och inte ligga på balkongen och lata sig, så som de gör just nu. Kanske skulle man vara katt…