Ja, det blev inte som jag hade tänkt den här helgen. Anna som ville vara ledig förra helgen passade mig perfekt, genom att hon kunde ta min fredag och jag kunde jobba hennes söndag. Fint va? Jag hade tänkt åka till Säffle och hälsa på far och Gun och så var det ju Säffle-Marten också. Kunde inte bli bättre. Pratade med Gun på torsdag och gjorde upp att jag kom lagom till elvafikat, så behövde jag inte dricka det hemma innan. Allt lät jättebra. Tills fredagen kom. Bilen vägrar starta = ingen Marten.

Kaffe fick jag mig ändå och jag ringde Daniel och frågade om han ville ha, trots att jag sagt att det inte skulle bli något. Så han dök upp vid 11.15 och vi fikade. Gun ringde och undrade om jag fått start på bilen (hade sagt att jag skulle se om Lennart kunde hjälpa mig), men jag hade inte kommit så långt än, så vi fick höras längre fram. Jimmy ringde och undrade om jag ville ha starthjälp, kors i taket haha. Så jag tackade ja. Vi fikade klart och lagom till det kom Jimmy med nya flickvännen och jag rotade fram startkablar och fick Daniel att putta ut bilen från parkeringen. Sket sig.

Dina lyktor lyser lika skarpt som vanligt, säger Daniel. Så det är inget fel på batteriet. Måste vara något annat.

Det var det nog också. Efter mycket om och men har vi idag kommit fram till att den troligaste boven är bensinpumpen. Min arbetskamrat Anders har ett par bilar som är skrot, däribland samma modell som jag… Så vi försöker få en pump och så får vi ge oss på ett byte. Förhoppningsvis räcker detta för att få igång eländet igen. Fast, nästa Marten är om ett år…

Ja, då var det dags (eller det var tidigare idag). Jag har inte varit hos en tandläkare på 18 år, mest pga av att de lade ner min klinik och sedan har ingen kallat mig och jag har inte haft problem. Men förra året började jag känna av något, även om det försvann efter ett tag. Sedan har det kommit och gått och nu när jag var sjuk fick jag ordentligt ont, först på ena sidan, sedan på den andra. Så jag bokade tid och fick till idag. Min arbetskamrat och goda vän Ann rekommenderade mig Wikanders på Drottninggatan och dit gick jag.

Och se… jag hade tydligen hål, antagligen pga att jag gått utan tandläkare så länge. Har inte ens varit till hygienist. Tre hittade hon, men ansåg inte att det var så farligt som jag hade fått henne att tro. Dessutom sade hon att jag hade tänder som man inte såg annat än om patienten är typ 25, så gissa om det värmde. Har alltid haft bra tänder, så det är ju något som är bra. Så det var bara att bita ihop (haha), eller i alla fall gapa stort. Två av dem tog hon hand om och hoppades att det inte skulle behövas en rotfyllning av den ena lite längre fram. Den tredje skall hon ta nästa vecka.

Så nu är jag flera tusen kronor fattigare, men har inte ont längre. Hoppas jag i alla fall. Det var på den sidan med två hål som jag känt ett problem, det sista hålet var en överraskning. Nåja, slå ut kostnaden över 18 år, så blir det inte mycket per år… egentligen. 17 kr/månaden kanske 20 med nästa behandling.

Ja, så gick en månad och det som var den varmaste sommaren på länge, gick snabbt över i en kylig höst. Det verkar som om lågtrycket, när det väl orkade ta sig in, bestämde sig för att stanna kvar för gott. Visserligen sägs det att det skall bli lite varmare igen, men jag tvivlar. I och för sig har jag aldrig haft något emot hösten, tvärtom. Om det bara är uppehåll ibland så är det helt okej.

Semestern gick fort och jag orkade ju inte med mer än en resa till Strängnäs, men så är det ibland. Det går att göra saker hemma också – även om vissa av dessa inte blev av heller, som att åka till Värmskog. Så nu får jag och katterna nöja oss med att mysa i höstmörkret, för mörkt blir det redan framåt nio, Har inget emot det heller, men det finns andra som inte tål mörker och som avskyr när det är grått ute.

Själv tycker jag att det är mysigt att krypa upp i soffhörnan med en bok eller något sådant. Nu är ju detta inte riktigt lika enkelt länge, även om jag har en soffa, för den gamla är borta och istället har jag en fåtölj där den stod. Men den har fotpall, så nog går det att mysa till det även där. Faktum är att jag och Lilly gärna sitter där och har det bra, medan Nemi ligger i soffan eller på bordet bredvid. Det har hänt att hon lagt sig på fotpallen också.

Så är det och vi får väl se när solen tittar fram igen.

Det lät bra när jag hörde det, men när lördagen kom, så verkade det bli en lika solig dag som de andra. Mycket den senaste tiden har inte blivit som vädermakarna förutspått och fredagens totala månförmörkelse, spektakulärast detta sekel, försvann bakom moln. Enda dagen som det var molnigt vid den tiden på kvällen. Trött blir man. Men, det var Nemis födelsedag och Daniel och jag firade henne med lite barhäng, kanske lite för mycket, men det måste få vara så ibland.

Så, regn och åska… På kvällskröken, eller om det var sena eftermiddagen igår så började regnet falla. Rejält och jag kände jublet stiga inom mig. Snart knallade åskan och jag drog för ovanlighetens skull ut TV, dator och NAS (just in case), bara för att höra hur allting upphörde och försvann. Blev luften lättare att andas? Nej, inte ett dugg. Så jag är besviken på vädret. Markerna behöver vatten och vi andra också.

Det här är nog första gången på länge som jag har önskat mig regn. Jag gillar hösten som blandar regn och sol och jag är van att den svenska sommaren kanske ibland har mer regn än sol, men i år har allt gått åt skogen. Bokstavligen då skogarna brinner på grund av detta. Jaja, jag kan inte göra mycket åt saken, bara önska att det vore annorlunda. Idag är det visserligen annorlunda, för det är min lediga helg och jag skall gå och jobba några timmar. Folk behövs och jag kan offra mig fram till klockan 19, det är ju ändå inget speciellt som händer här hemma om dagarna och om det är varmt orkar jag ändå inte göra mer än sitta i fåtöljen och se dum ut.

Så, vi får se när nästa regnskur behagar att dyka upp…

Sådär, då har jag haft lite semester. Tre veckor som vanligt och ungefär som vanligt i tid också. Har i regel tagit innan midsommar och sedan de tre följande veckorna, men i fjol och i år valde jag att gå efter midsommar. Ibland kan de vara bra att jobba också, speciellt de dagar man är ledig och har betalt eller har 100% OB. Är bra den dagen man märker att lönen är obefintlig för att man har haft – semester.

Sommaren i år är det väl ingen som kan klaga på. Knappt en regndroppe alls sedan i maj och det tror jag inte har hänt på länge. Jag är inte vän med värmen, men jag kan ändå inte klaga, för det har varit skönt att kunna ta en promenad utan att behöva ducka regnmolnen. Eller att göra en utflykt, eller att grilla hemma hos Daniel nu när det går att göra. Torrt i skog och mark och det behövs några dagar med regn också, men det kommer säkert framöver.

Så vad har jag gjort på semestern? Inte speciellt mycket. Tagit det lugnt får jag väl säga. En enda utflykt har det blivit och den gick till Strängnäs, med kort uppehåll för kaffe i Eskilstuna. Tanken var att vi skulle åkt till Västerås också, men tiden gick så fort att jag valde att avvakta och ta det som en annan, separat utflykt. Det viktigaste var ändå Strängnäs och att hälsa på Karl IX, som faktiskt grundade den stad jag bor i. Han är begravd i den vackra domkyrkan där och det är nog inte så många som känner till detta faktum. Hans bror, Erik XIV ligger i Västerås, därav anledningen att åka dit.

Så i morgon är det dags att gå till jobbet igen. Känns ganska skönt, trots allt. Dagarna blir lite långa här hemma, även om katterna är glada att jag är hos dem hela tiden.