Sitter här med mitt förmiddagskaffe och väntar på att det skall bli dags att gå till jobbet. Faktum är att igår påbörjade jag mitt tionde anställningsår i samma företag. Det är det längsta jag har arbetat för någon arbetsgivare och det får väl anses som positivt. Så igår var det nio år sedan jag fick jobbet, som var extra och tillfälligt, men som snart blev fast. Ofta visste man trots det inte hur mycket timmar det skulle bli och jag skrev upp mig för pass efter pass för att få så bra lön det var möjligt. Då hade jag 73 kr i timmen, så det krävdes en hel del för att få en dräglig utbetalning.

Ni är det bättre och lönen har nästan dubblats, om jag räknar in alla tillägg. Tjänsten är fast och bättre, även om jag jobbar långa pass när det är helg och sommar. Nu är det både och så det blir en del tid som spenderas där, snarare än hemma hos katterna. De är vana visserligen och de är två som kan busa ihop. På jobbet börjar veckan på fredagar av den naturliga anledningen att det är då premiärerna är, i regel. Finns undantag som i veckan som gick när en premiär var på onsdagen. Så den här spelveckan arbetar jag sex dagar, vilket är lite tungt mot slutet. Sisådär 65 timmar blir det allt som allt, men det är ju bra med tanke på att jag har haft semester nästan halva månaden och det får jag ju räkna bort.

Juni var inte heller någon höjdare i timmar och jag började semestern efter midsommar och hade ledig helg innan det, så lönen som kom igår var inget att hurra för. Så är det när man får semesterersättningen i klump och skall spara den för de veckor man faktiskt är ledig. Fick ju inget tillbaka på skatten i år heller vilket är frustrerande. Nå, nästa år har jag rättat till den saken genom att be dem dra lite mer skatt. Det är faktiskt roligare att få en massa pengar mitt i sommaren än att betala exakt rätt varje månad.

Idag skulle det bli oväder, men jag ser inte så mycket av detta ännu. Vi får se vad som händer senare. Regn kan betyda mycket att göra, så det kan ju bli intressant.

Ja, semestern är slut, men det har den varit i en vecka. Dock hade jag ju en härlig mjukstart och jobbade bara tisdag och onsdag och var ledig resten. Så det är väl först nu som allvaret börjar. Kanske. Solen skiner och det är bra väder, något som brukar betyda att det är lugnt på jobbet. Dessutom är det måndag, så det skall nog gå bra. Katterna har ju blivit extra bortskämda med att jag är hemma och det är ju bra, eftersom jag var borta från dem i tio dagar förut. De var glada när jag kom hem och det var jag också.

Börjar sakta göra upp planer för både det ena och det andra. Tracey och Grant kommer om en månad på besök, så det är lite som skall ordnas innan dess. Vi får hoppas att vädret är bra och att vi kan göra allt som vi planerat. Vore trevlig med en tur i omgivningarna så att de får se hur vackert Värmland är. Skall lämna in bilen igen på verkstaden och fixa det som var bra att veta från besiktningen. Än så länge håller min bilbudget, trots att det är andra besöket på verkstad på kort tid.

Men, det är inte förrän i augusti. Mitten av, närmare bestämt, så det är lite tid kvar innan dess. Sedan hoppas jag att det slutar skramla och kanske försvinner det andra ljudet också om det som glappar slutar vibrera. Jag hoppas det, som sagt. Går bra korta sträckor, men jag har ingen lust att göra en långtur och det är ju vad jag vill göra, speciellt när det kommer besök från London.

Nåja, allting ordnar sig och korven den har två. Så är det med detta och snart är det elvafika. Det är i alla fall något som jag försöker att inte hoppa över. En kopp kaffe på förmiddagen är bränslet för resten av dagen. Jag får väl se hur dagen blir, men jag räknar med att den blir lugn.

Eller nåt. Idag skiner solen i alla fall och det var ganska skönt ute. Dock känns det som om sommaren väntar lite innan den bryter ut. Okej, jag gillar kanske inte värme så väldigt mycket, men när det bara regnar blir det långtråkigt i längden. Dessutom är det skönt att kunna ta en promenad då och då, som idag exempelvis. Midsommar är förbi nu och det innebär väl också att det vänder och börjar bli mörkare igen. Så är det och vi kan inte göra mycket åt det.

Hade i alla fall en liten midsommarfest igår med Daniel och Zarina. Daniel och jag hade lunch med sill och potatis (och nubbe) och sedan gjorde Zarina marockansk kyckling till kvällen. Inte alls fel. Väldigt gott var det. Vi fick lite champagne efteråt, men inga färska jordgubbar, för det fanns inga när Zarina skulle köpa. Är ingen entusiast när det gäller dem, men några hade ju kunnat slinka ned med bubblet.

Regnet höll sig nästan borta igår och det var bara medan jag och Daniel åt vår sill som det kom en liten skur, så vi skall väl vara tacksamma. Ingen sol såg jag dock, men den kanske var på annat håll denna dag. Nåja, jag har semester nu så då får det bli som det gör med vädret. Det finns de som inte gör annat än klagar på hur vädret är medan de är lediga, i stället för att ta tillvara på de tillfällen som gives. Tre och en halv vecka borta från jobbet och det skall bli skönt.

Får se vad som händer när jag inte är i London.

Fan vet om den är så skön egentligen. Det är ingen direkt värme i luften och det känns mer som mars än maj. Nå, det är inget att göra och det finns bättre saker att ta sig för än att klaga på vädret. Regnar det så regnar det. I och för sig börjar vädret spela in en smula, då jag för tillfället inte har någon bil. Den är på verkstaden och kostar pengar och jag har ingen aning om när den är färdig eller vad jag behöver ut med för att få den tillbaka. Det löser sig, hoppas jag och när den är klar så får den fungera perfekt – det var ju därför jag lämnade in den.

Katterna bryr sig inte om vädret. Om solen skiner och det blåser iskalla vindar, då ligger de på balkongen och njuter för där är det inglasat och riktigt varmt. Man skulle vara katt, tror jag. Fast jag har ju aldrig riktigt gillat värmen så det är en hake där. Tur att jag har dem i alla fall, för de är väldigt gosiga, gärna när jag skall göra annat 😉

Idag är jag ledig och då skall jag bara göra några få saker och sedan skall jag ägna resten av tiden åt att skriva att kapitel på min bok. Det är sista boken nu och på sätt och vis skall det bli skönt när den är färdig, så att jag kan ägna mig åt lite annat utan att känna att jag egentligen borde sitta och skriva. Vi får se. Räknar med att den är klar innan semestern så att jag inte behöver ha dåligt samvete för att jag inte skriver då, utan kanske gör sådant som jag borde göra oftare.

Här mulnar det, så det blir väl regn innan eftermiddagen kan jag tro. Skrivväder med andra ord, så det är faktiskt bra. Inte lika kul att sitta inne om det är fint och jag egentligen borde ta en promenad.

Ibland undrar jag om det är meningen att man aldrig får vara riktigt nöjd. Lagom till långlediga helgen så blir man sjuk och får inget ut av det man hade planerat. Ligga på rygg och hosta är inte min vision av att ha fyra fria dagar från jobbet. Dessutom ser det ut att bli någon mer dag också, då jag verkligen inte är frisk idag. Det började så sakta i tisdags direkt efter att vi öppnat och jag plötsligt kände mig andfådd och lätt hostig… Konstigt, men det ÄR vår, har jag hört och pollen förekommer och om man har känslighet för damm, då kanske man inte tål pollen heller.

Så, en mildare anafylaktisk chock kunde ju faktiskt ha drabbad mig och dessvärre hade jag inte min bricanyl med mig, så jag fick helt enkelt försöka ta det lugnt. Inte var det så svårt den dagen visserligen, med nästan inga besökare alls, så det var ju på sätt och vis bra. Men sedan sket sig allt, bara jag kom hem och fick sova. Onsdag morgon var flunsan ett faktum och så har det alltså varit sedan dess.

Idag brände jag all energi på att ta mig till affären och handla och sedan laga lite mat (jag ansåg att äta bör jag göra och kan bli piggare av), av vilken jag åt två tuggor och sedan orkade jag inte mer. Typiskt. Inte nog med det, jag fick ont i nacken också, antagligen av att jag ligger mer än vanligt och inte på rätt sätt heller. Så jag har nu tillbringar 4 timmar att bli av med värken och just nu mår jag skapligt (OBS! Illusion).

Det får bli ett nytt försök med mat och sedan får vi se vad som händer. Jag har ingen röst då stämbanden är fulla av skit, men jag kan viska till katterna, även om effekten av ”Gå för helvete ner från bokyllan!” inte gör sig i viskande läge. Jag fick resa på mig och jaga ner Lilly i stället. Ack ja. Vi får se när allt släpper. Är antagligen för lite Whisky, men det går förvisso att korrigera. Problemet är att jag inte känner vad saker och ting smakar just nu, så det känns lite bortkastat att ta någon 12- eller 18-årig sådan i alla fall.

Hoppas på att bli frisk snart!