Påskeri hurra!

Då har vi kommit fram till påskens glada dagar och för en gångs skull är jag ledig på riktigt. Det är ingen pandemiledighet, så som det varit de båda senaste gångerna, utan jag är verkligen ledig den här helgen. Så, för att fira det skall jag ta det lugnt och njuta av friden. Min gode vän, Daniel, kommer över på lite Janzon senar i eftermiddag och jag tar mig säkert några ägg. Sill finns och jag steker några köttbullar. Det räcker gott och väl för oss och katterna skall väl få lite godis. Själv har jag påskägg att äta och lite påskgodis som jag fått av min snälla chef Therese och av min gulliga arbetskamrat Lovisa. Som den senare sade när jag tackade, har hon varit lite påskhare i år. Nej, sade hennes bror, Påskkärring! Det är syskonkärlek det 🙂

Igår fyllde min busiga lilla Uma tre år och hon fick klappar och pussar och godis, precis som det skall vara. Själv tog hon det med ro och låg mest i soffan bredvid och sov, medan jag lekte med datorn. Jag körde ett par partier Dorfromantik, naturligtvis, men sedan fick jag för mig att jag skulle starta Planet Zoo för första gången på evigheter. Jag har inte köpt de nya DLC:n, men det var rea på den förra, så jag införskaffade den och spelade det enda scenario jag hade kvar i kampanjen. Nu är det ”Timed Scenarios” som gäller och de är inte alls lika roliga. Inte på något sätt, men jag får väl bygga mig ett eget zoo igen och se hur det går. Det är ett tidsfördriv i alla fall.

Solen skiner idag och gjorde även så igår. Däcken är bytta och jag har bokat tid för service på bilen den 29:e. Sedan är jag fit for fight igen, även om bränslepriserna fortfarande är skyhöga. Putin är fortfarande vid makten och skiten i Ukraina pågår med full intensitet. Inget påskgodis i Moskva med andra ord och dessvärre inte i Kiev heller. Men nu är det dags för elvafika och jag skall njuta lite extra av mitt påskkaffe idag. Vem vet hur världen ser ut nästa gång vi minns Jesu korsfästelse… Bättre eller sämre är det ingen som kan säga.

Sämre tider

Ja, det ser ut som om vi alla går mot det. Vi som trodde att pandemin närmade sig slutet och med den en återgång till lite av det normala, vi hade fel. Vi har fått en ny pandemi. Putin. Så nu är det krig där ute och lär vara till dess han fått det han vill ha, det vill säga lagt Ukraina under sig och utökat Rysslands gränser. Vad är näst? Georgien, Tjetjenien…? Han vill helt klart ha tillbaka Sovjetunionen och det här är bara början. Västvärlden skriker, men han hör inte något. Han har säkert varit till Clas Ohlson i Moskva och köpt öronproppar.

Så är det och jag tror ingen kan göra mycket åt det. När våren kommer kanske det ser annorlunda ut, vem vet… Priserna stiger på allt. El och bränsle och därmed även mat. Så vi går bistrare tider till mötes och i grunden kan det kanske skyllas på Covid 19, men fan vet. Nej, inga glada funderingar i dagens inlägg. Glömde till och med skriva något i februari till följd av allt. Så kan det gå. Mer blir det inte idag.

Håhå jaja

Då var årets första månad nästan slut. Julen är över och allt är lika tråkigt som vanligt. Covid är kvar och även om jag inte fått det så märker jag av vad det har ställt till med världen över. Företaget drar in svångremmen och vi anställda har bara att säga ja och amen eller bli av med jobben. Kul. Så efter mer än femton år är man plötsligt inte lika säker på vad morgondagen ger och inga diskussioner förs om det heller. Här, nytt avtal. Skriv under eller få sparken, du förlorar en massa pengar men det är inte vårt problem. Synd att jag är så gammal att det inte går att få ett nytt jobb.

Katterna bryr sig dock inte. De älskar mig fortfarande med samma kraft som innan och så länge de får mat och en plats att sova på (och lite kärlek tillbaka) så är de nöjda. Esther börjar bli tamare, men jag får fortfarande inte hantera henne, vilket jag behöver då hon är tovig på ryggen. Kamma henne är uteslutet, just nu i alla fall och jag undrar om jag måste ta henne till Ulvsby och få henne sövd och klippt… Jag avvaktar och hoppas på en lösning. Katten verkar vara okej just nu, men det kan inte vara roligt att ha en kaka på ryggen där hon inte kommer åt. Stackars lilla Esther. Men hon är söt och vi försöker att närma oss varandra så gott det går. Malva är väldigt tam nu, även om hon inte sitter i knät. Klappa och gosa går utmärkt på hennes villkor, men så är hon katt också.

Låt oss se vad som händer genom året på alla fronter.

Ytterligare en Covid-Jul/Nyår

Det blev inte bättre 2021 jämfört med 2020. I alla fall är det nog många med mig som tycker så. Visserligen har vi fått vaccin nu och bara idioter och de som verkligen inte kan låter bli att ta det. Vi andra hoppas att det hjälper oss ur eländet. För det finns det självfallet ingen garanti, men jag anser ändå att när chansen finns bör man ta den. En som som trots allt blev bättre är att vi kunde hålla öppet under helgerna. I fjol tvingades vi att stänga och det höll i sig i sex månader. Den här gången behövdes inte det. Däremot behövs ett bevis om vaccination plus legitimation för att få komma in. Ett litet pris att betala, men struligt i insläppen (har jag hört).

Jag hade turen att ha hela julen ledig på schemat och skulle återgått i tjänst i måndags, men huvudvärk och en gnutta feber satte stopp för det. Visserligen var det borta på tisdagen, men för att inte ta några risker fick jag stanna hemma båda dagarna. Nu stundar Nyår och et innebär att vi stänger tidigare i morgon, så att alla kan få fira i lugn och ro. Själv börjar jag senare på Nyårsdagen, så jag kommer inte att missa konserten från Wien, som jag sett samtliga sedan 1979.

Så, ha ett gott slut och ett gott nytt och så vidare. Enligt alla prognoser kommer pandemin att fortsätta ett år till, så vi får väl se hur det påverkar oss alla.

Advent

Då var det dags igen och jag har tänt det första ljuset för i år. Förra året hade Filmstaden stängt och även om vi öppnade en kort period för att sälja presentkort, så visade vi inga filmer förrän den 1 juni i år. Sex månader hade vi stängt och när jag ser på det i backspegeln, så känns det nästan otroligt. Nå, pandemin är inte över och vi ser fram emot ännu en jul i Coronans tecken. Undrar om vi drabbas ytterligare, eller om vi kan ha öppet som vanligt, även om vi kommer att behöva vaccinpass från och med onsdag.

Oavsett vilket lär det bli Jul och även om vi inte skulle ha öppet så är jag ledig ändå. Mitt schema är perfekt i år då jag har ledigt från den 23:e till den 26:e december. Visserligen får jag jobba nyårshelgen, men det är inte lika viktigt. Det här blir också första julen utan far, vilket för mig inte är så mycket annorlunda eftersom jag alltid firar själv, med katterna. Det är värre för Gun som har en ensam Jul att se fram emot. Visserligen firar hon i Mo, så ensam blir hon inte, men hon har inte pappa vid sin sida längre.

Det är en del av livet, antar jag och det är bara att acceptera. Jag får se om jag tar en tur till kyrkogården, om väder och vind tillåter. Att köra bil vintertid är inte min favoritsysselsättning, men det går att göra om det inte är snöstorm. Just nu är det bara kallt, men snön lär säkert dyka upp framgent.