Minns i November…

Ja, jag har kommit till den åldern där jag inte minns längre, så huruvida september var ljuv eller inte kan jag inte säga. Men jag läste i en artikel i Värmlands Folkblad för en tid sedan att november uppenbarligen varit den sämsta nånsin och att vi då endast haft sju soltimmar. Under den perioden var det väl ungefär vad vi hade per dag när vi var i Edinburgh och London. Lite udda kanske, men trevligt.

Nu är november snart slut också och det är bara helgen kvar. Sedan är det december och söndagen nu är den Första Advent. Inte för att jag hinner med att fira det något värst eftersom jag arbetar hela helgen, men så är det i alla fall. Sedan avlöser saker varandra med Lucia och så blir det väl Jul kan jag tro. Snö kanske kommer, eller så gör det inte det. Varje år är ett lotteri och jag som gärna har snö på vintern brukar bli besviken. Om det i alla fall är snö på Jul blir jag glad.

Hörde av andra att det var dags att skrapa bilrutorna också, men det slapp jag när jag var ute igår. Får väl se vad som händer framöver när man skall ta fram den och åka på shoppingtur, eller om det är fredagsfika som gäller. Idag behöver jag inte ut, för gästerna kommer hit i stället och sedan skall jag, som  sagt, till jobbet. Hade inga ljus hemma heller, så det går inte att tjuvstarta på adventsfirandet. Fick bli ett rött ljus i lyktan på bordet i stället, men det går säkert lika bra.

Med december kommer julbord och nästa vecka är det dags för vårt årliga på jobbet. Tror det blir ganska lagom och jag skall inte gå på mer än ett sådant, om inte jag och Daniel tar en tur till IKEA som vi brukar. Här handlar det mest om han har tid, då han också jobbar nuförtiden. Men, det är en senare fråga. De har börjat i alla fall och visst vore det trevligt med den traditionen också eftersom vi varit där två år tidigare.

Så, nu är kaffet klart och det är dags att invänta mor och Daniel. Lennart hade visst jobb att göra idag så han kommer inte med tyvärr. Man kan inte få allt, har jag lärt mig, men det blir nog trevligt som det blir ändå. Vi får höras vidare i vintermörkret.