I söndags natt när jag och min arbetskamrat Anders gick hem från jobbet fick vi en liten överraskning. I korsningen Fredsgatan/Drottninggatan stod en räv och betraktade oss. Den var inte rädd heller utan strosade fram till cykelställen vid McDonalds och sedan över gatan och bort till den lilla parkeringen vid kommunen. Sedan vet vi inte vart den gick. Lite underligt är det ju att se ett vilt djur mitt inne i stan och jag vet inte om den hittade tillbaka till skogen där den rimligen borde ha sin lya heller. Egentligen borde jag väl kontaktat någon om det, men det är så dags två dagar senare.

Om jag ser den i natt igen när jag slutar, då får jag nog ta tag i det. Ack ja, jag har knappt sett någon allt ens i skogen och så möter jag en på vägen hem. Det var i alla fall ingen skabbräv för den var fin i pälsen och hade en riktigt vacker yvig svans och jag tror inte att den var speciellt liten heller. Ung, kanske, men inte liten. Det som var mest oroväckande var att den verkade så tam och det måste innebära att den är van vid människor och med alla idioter som rantar runt på stan så vill inte jag att den stöter på någon av dem. Det räcker med oss förnuftiga personer.

Jaja. Hösten är här nu i alla fall och det är skönt. Jag gillar lite mörka kvällar när man kan mysa och ha det skönt (om man nu inte råkar jobba). Det är inte många veckor kvar innan det är dags att resa till London igen förvisso och det är också bra. Att ha något att se fram emot är aldrig fel. Jag antar att Tracey längtar efter att få träffa oss igen och det är ju ömsesidigt. Hon har visst en massa planer och vi får väl se vad dessa innebär. I alla fall skall hon ta hand om oss i fyra dagar innan vi har ett hotell att checka in på. När jag ändrade bokningen så sade hon bestämt ifrån att inte ändra hotellet i så fall. Det skulle hon fixa.

Så ett ljus i höstmörkret finns det alltså, även om jag aldrig haft något emot att det är mörkt. Fast då är jag kanske en sådan som hellre myser till det med en bok eller sitter framför datorn och skriver eller möjligen spelar lite. Jag har en tredjedel skrivet av min fjärde bok i serien och sedan är det bara den femte och sista kvar. Borde gå att avsluta innan Sportlovet 2015.

Nej, dags att byta om och trava till jobbet. Det regnar inte i alla fall och det är ju tacksamt när man måste gå ut. Vi hörs vidare.