I natt fick jag nyheten att förste man på månen lämnat oss för en sista resa in i det okända. Neil Armstrong skrev historia när han den 21 juli 1969 satte foten på månen som första mänskliga besökare. Jag har inget eget minne vad jag vet av just den månfärden, men väl en av dem i alla fall. Det var på den tiden innan mor och far gick skilda vägar och vi bodde på Lärkängen och pappa satt vid TV:n och ropade på mig att komma och titta. ”De har varit på månen” sa han och jag minns som det var igår de polkagrisrandiga fallskärmarna och den lilla plåtburken under som visades på rutan. Kan ha varit Apollo 15 eller 16 kanske, men minns bilderna gör jag.

Likaså minns jag att jag och mor satt uppe sent som tusan hemma hos mormor och morfar för att kolla på en månfärd och det bör då ha varit Apollo 17, den sista av dem. Jag minns en man som hade en månglob framför sig på vilken han pekade och babblade och pekade mera. Jag var alldeles för liten och trött för att ta in något av detta, men av alla i min umgängeskrets är jag den enda som har egna minnen av månfärderna. Ja, Lennart på jobbet i och för sig för honom får jag ju räkna dit också. Han har ju dessutom träffat alla dessa astronauter – utom just Neil Armstrong.

Nu är det försent att träffas och omvärlden minns den Förste i sina nyhetskommunikéer. Vem var nr två? Ja vi i Värmland vet ju det eftersom Edwin Buzz Aldrin är härifrån, men siste man på månen var… ?? Någon som vet? Eugene Cernan och honom har Lennart träffat vet jag, liksom Scott Carpenter, en av de idag två levande ursprungliga sju astronauterna (The Mercury Seven), den andre är John Glenn.

Så är det. Gör som Armstrongs släktingar önskar och nästa gång ni kollar upp på månen, skänk en tanke till Neil, han kanske sitter där uppe och vinkar till oss.

Neil Armstrong: 1930-08-05 — 2012-08-25, Requiescat in pace

Här min egen tribut: To the Glorious Moon, Opus 157