Ibland undrar jag om det är meningen att man aldrig får vara riktigt nöjd. Lagom till långlediga helgen så blir man sjuk och får inget ut av det man hade planerat. Ligga på rygg och hosta är inte min vision av att ha fyra fria dagar från jobbet. Dessutom ser det ut att bli någon mer dag också, då jag verkligen inte är frisk idag. Det började så sakta i tisdags direkt efter att vi öppnat och jag plötsligt kände mig andfådd och lätt hostig… Konstigt, men det ÄR vår, har jag hört och pollen förekommer och om man har känslighet för damm, då kanske man inte tål pollen heller.

Så, en mildare anafylaktisk chock kunde ju faktiskt ha drabbad mig och dessvärre hade jag inte min bricanyl med mig, så jag fick helt enkelt försöka ta det lugnt. Inte var det så svårt den dagen visserligen, med nästan inga besökare alls, så det var ju på sätt och vis bra. Men sedan sket sig allt, bara jag kom hem och fick sova. Onsdag morgon var flunsan ett faktum och så har det alltså varit sedan dess.

Idag brände jag all energi på att ta mig till affären och handla och sedan laga lite mat (jag ansåg att äta bör jag göra och kan bli piggare av), av vilken jag åt två tuggor och sedan orkade jag inte mer. Typiskt. Inte nog med det, jag fick ont i nacken också, antagligen av att jag ligger mer än vanligt och inte på rätt sätt heller. Så jag har nu tillbringar 4 timmar att bli av med värken och just nu mår jag skapligt (OBS! Illusion).

Det får bli ett nytt försök med mat och sedan får vi se vad som händer. Jag har ingen röst då stämbanden är fulla av skit, men jag kan viska till katterna, även om effekten av ”Gå för helvete ner från bokyllan!” inte gör sig i viskande läge. Jag fick resa på mig och jaga ner Lilly i stället. Ack ja. Vi får se när allt släpper. Är antagligen för lite Whisky, men det går förvisso att korrigera. Problemet är att jag inte känner vad saker och ting smakar just nu, så det känns lite bortkastat att ta någon 12- eller 18-årig sådan i alla fall.

Hoppas på att bli frisk snart!