Jag har länge känt av en svag doft av något i vardagsrummet. ”Kokta ägg” sade Daniel en gång och det kan jag hålla med om. Har inte lyckats finna källan, trots letande och krypande på alla fyra. Kattpiss har varit min tanke, men i så fall var… Idag stod det klart för mig i alla fall och det är väl inte mycket att säga. Tyckte att mattan verkade fuktig när jag stod på den och plockade undan på vardagsrumsbordet och vid närmare undersökning så visade det sig stämma utmärkt. Någon hade pinkat där.

Jag antar att det är Nemi och jag vet också att om jag inte håller lådan ren och fin, vilket jag hade missat, så kan detta hända och det är ju mitt fel och inte hennes. Katter behöver rent omkring sig, speciellt i kisslådan och alla är inte lika toleranta som Lilly. Vid ytterligare undersökning så visade det sig att mattan hade många rosor på baksidan och antagligen varit använd tidigare. Att jag inte märkt det, trots att jag faktiskt kollat just denna matta först av allt, det är väl som det är.

Nu åkte den i kontainern och jag tror att det är tredje mattan totalt sedan jag och Jimmy tog hand om Malin i början av 2002, kanske fjärde… Sedan jag kastrerade katterna har det faktiskt inte hänt – förrän nu. Nå ja. En ny matta kanske var aktuell i alla fall, men jag tyckte ändå om den som låg där. Det fick bli en billig matta så länge, så får jag lägga mer tid på att finna en ny, perfekt sådan framöver i stället. 300 kr för en matta är överkomligt, speciellt som jag räknade med att den skulle vara i alla fall 4 gånger dyrare. Men jag letar vidare, som sagt.

Klorin, klorin och mer klorin så skall väl doften försvinna ur parketten också och möjligen var detta enda källan till den mystiska odören. Vi får se. Både jag och Daniel får väl ha näsorna på vakt när vi fikar och känna om det finns mer eller om det försvinner. Katterna kan i alla fall inte rå för att jag inte sköter kattlådan bra och det vet jag. Som tur är är det sällan jag missar den biten och från och med nu får jag självfallet vara mer uppmärksam.